Maskinens öga i människans hand

En fotograf lurade en hel värld med sina fejkade bilder, en konstnär låter oss interagera med AI-agenten som tränats på hennes egna liv, barndom och hjärtesorger – och i ett konstprojekt skapas nya, skruvade ekosystem genom arkiv och algoritmer som muterar till nya arter. I utställningen Maskinens öga i människans hand på Fotografiska Stockholm möts åtta konstnärer som på helt olika sätt djupdyker i AI i samtida bildskapande.

Den 8 maj slår dörrarna upp till en lika visuellt stark som tankeväckande utställning på Fotografiska – om generativ artificiell intelligens och dess påverkan på samtida bildskapande. Här möts åtta internationellt kända konstnärer, från olika hörn av världen, i ett intensivt utforskande av vad det innebär att skapa bilder i en tid där några få ord kan generera en helt annan verklighet. Det här är en utställning som inte bara visar den blixtsnabba utvecklingen – utan placerar oss mitt i den.

Här utforskas de mänskliga drivkrafter som återkommer i varje teknologiskt skifte med fokus på konstnärernas perspektiv. Genom historiska paralleller synliggörs det hur fotografiets grundläggande funktioner, att vittna, föreviga, förföra och vilseleda, består även när verktygen förändras. Maskinens öga i människans hand blir ett mångfacetterat rum där fiktion, minne, materialitet och mänsklig erfarenhet samman i ett visuellt landskap som både fascinerar och skaver.

bildskapande i algoritmernas tid

– Vi hoppas att utställningen ska ge mer förståelse för en av vår tids mest brännande frågor just nu, och med starka konstnärliga uttryck som verkligen sätter fingret på hur bildskapandet förändras. Vi lyfter både konstnärer som undersöker tekniken från ett kritiskt perspektiv och konstnärer som använder den som en kreativ partner. De hjälper oss att genom sina olika ingångsvinklar utöka vår kunskap om vad AI:s intåg i bildskapandet innebär kulturellt, historiskt och mänskligt, säger Fotografiska Stockholms utställningschef Lisa Giomar Hydén.

Flera konstnärer riktar blicken mot sanningsbegreppet, bland dem norska Magnum-fotografen Jonas Bendiksen som lurade en hel värld med sin fotoserie The Book of Veles där han visade fabricerade, “dokumentära” bilder från Nordmakedonien. En kupp som aldrig avslöjades, förrän fotografen själv klev fram och berättade sanningen om bluffen.

– Jag tänkte mig The Book of Veles som en varning om en nära framtid där desinformation och syntetiska bilder skulle omforma vår verklighetsuppfattning. Det jag inte hade förutsett då var hur snabbt den framtiden skulle bli verklighet. I dag känns projektet både otroligt aktuellt och märkligt föråldrat, som om det hör hemma i en helt annan tid – en påminnelse om att inget av detta existerade för bara några år sedan, säger Jonas Bendiksen.

Från minnen till mutationer

Konstnären Kristi Coronado låter oss träffa, och interagera, med AI-agenten SOLIENNE som har tränats på Coronados eget liv, barndom och hjärtesorger. Eryk Salvaggio blottlägger myten om maskinell intelligens genom att lyfta fram det mänskliga i glitch, brus och misslyckanden. Kelly Boesch utforskar surrealismens visuella möjligheter genom AI, medan Karoline Georges bygger poetiska digitala landskap där kropp och virtuellt rum möts. Svenska Susanne Fagerlund skapar spekulativa ekosystem där arkiv och algoritmer muterar till nya arter.

Phillip Toledano undersöker hur historien kan rekonstrueras genom att skapa bilder av stora historiska händelser där fotografier saknas, och Kevin Abosch granskar de materiella och etiska infrastrukturer som möjliggör det syntetiska bildskapandet.

Tillsammans formar alla verk i utställningen ett dynamiskt spänningsfält där bilden prövas på nytt – mellan människa och maskin. Utställningen visas på Fotografiska Stockholm från 8 maj till 29 november 2026.

Alla medverkande konstnärer

Jonas Bendiksen (Norge) är Magnumfotograf med fokus på sociala och politiska berättelser. I The Book of Veles skapar han en fabricerad “dokumentärserie” som avslöjar hur lätt vi accepterar konstgjorda bilder som verklighet.

Eryk Salvaggio (USA) är konstnär och forskare inom AI och visuell kultur. I Human Movie granskar han hur vi projicerar mänskliga egenskaper på maskiner – och vad som går förlorat i den översättningen. Genom glitch, brus och fel synliggör han det mänskliga bortom algoritmen.

Karoline Georges (f. 1970, Montréal) är konstnär och författare som arbetar med AI och rörlig bild. I serien The Post-Brocart Chamber bygger hon poetiska, visuella världar där kropp, minne och teknologi smälter samman i en samtid präglad av digital transformation.

Phillip Toledano (f. 1968, London) är en konceptuell konstnär. I We Are At War återskapar han förlorade krigsbilder med AI och ifrågasätter hur stabil vår bild av historien egentligen är.

Kevin Abosch (f. 1969, Irland) är konceptuell konstnär som arbetar med teknikens materiella och etiska villkor. I Ethical Work undersöker han de resurser och infrastrukturer som ligger bakom AI-bilder – och låter verken balansera mellan konstruktion och kollaps.

SOLIENNE (AI-agent tränad av Kristi Coronado, USA) som bygger på ett enskilt livsarkiv. Projektet utforskar AI som relation snarare än verktyg, där människa och maskin tillsammans utvecklar ett gemensamt bildspråk.

Susanne Fagerlund (Sverige) arbetar med glitchbaserad fotografi. I hennes serie The Mad Gardener bryter hon ner och omformar bildarkiv genom att skapa hybrida arter och spekulativa ekosystem, med fokus på både estetik och AI:s ekologiska avtryck.

Kelly Boesch (USA) är AI-konstnär med bakgrund inom design och film. Hennes drömlika, surrealistiska bildvärldar utforskar hur generativa system kan expandera det visuella berättandet.