Robert Frank
Photographs from the Collections of Fotomuseum Winterthur and Fotostiftung Schweiz
Efter att ha rest runt och fotograferat i USA under nĂ€rmare tvĂ„ Ă„r valde Robert Frank ut 83 bilder till boken âThe Americansâ. Boken som kom ut i USA 1959 Ă€r en motreaktion till medias ytliga bild av det amerikanska samhĂ€llet. Kritiken var förödande. Tidningarna beskrev arbetet som en sorglig dikt av en mycket sjuk mĂ€nniska. Robert Frank hade gjort en av tidernas mest inflytelserika fotoböcker.
otvivelaktigt en av vÀrldens mest betydelsefulla fotografer
Den schweiziske fotografen Robert Frank Àr otvivelaktigt en av vÀrldens mest betydelsefulla fotografer. I över sextio har han ifrÄgasatt och utmanat grÀnserna inom fotografi och film. Hans konstnÀrskap har influerat bÄde fotografer, filmare och konstnÀrer. 1996 tilldelades Robert Frank Hasselbladspriset.
Robert Frank motarbetades till en början, nĂ€r han vĂ€l fick ett erkĂ€nnande för sitt arbete hade han redan övergĂ„tt till rörlig film och blev snart en förebild bland unga filmskapare. Bland annat med debutfilmen âPull my Daisyâ och den omtalade dokumentĂ€ren om Rolling Stones âCocksucker bluesâ.
Med den sjĂ€lvbiografiska boken âThe Lines of My Handâ frĂ„n 1972 Ă„tergick Robert Frank till den fotografiska bilden. Han arbetade experimentellt och personligt med bildsekvenser i kombination med ord, grĂ€nsen mellan privatliv och konstnĂ€rskap suddades ut.
I slutet av fyrtiotalet flyttade Robert Frank till USA. Ett land med möjligheter och utmaningar. De första Ären i USA var han positivt instÀlld till det amerikanska samhÀllet och dess kultur. Han tog ofta lÄnga promenader i New York och fotograferade hÀndelser och situationer som han stötte pÄ. NÀr han konfronterades med den amerikanska livsstilen Àndrade han efterhand uppfattning. Han beskrev samhÀllet som en dyster och ensam plats, ett synsÀtt som blev vÀldigt tydligt i hans bilder.
The Americans
1954 ansökte Robert Frank om ett stipendium hos John Simon Guggenheim Memorial Foundation med ett förslag att dokumentera den amerikanska medborgarens vardag. Fotograferna Walker Evans och Edward Steichen skrev referenser och Frank fick stipendiet, köpte en begagnad Ford och gav sig ivÀg i juni 1955. Det blev en tuff resa, han blev bland annat arresterad ett par gÄnger misstÀnkt för att vara kommunist.
Intuitivt fotograferade han det som fÄngade hans uppmÀrksamhet. InnehÄllet var viktigare Àn formen. Robert Frank pratade ytterst sÀllan med dem han fotograferar. Han knÀppte av och gick vidare. Men bilderna kom inte till av en slump, han var medveten om var han befann sig och vad han ville fÄnga.
Under resan tog Robert Frank ungefĂ€r 27 000 bilder. Efter en grovgallring pĂ„ ett tusental bilder valde han till sist ut 83 bilder. Det blev âThe Americansâ, kanske 1900-talets mest inflytelserika fotobok. Boken gavs först ut i november 1958 pĂ„ franska â Les AmĂ©ricainsâ med en omslagsillustration av Saul Steinberg och texter av bland annat Simone de Beauvoir, William Faulkner, Henry Miller och John Steinbeck.
I januari 1959 kom den amerikanska versionen, nu med en inledningstext av Jack Kerouac. Robert Frank gav en ny bild av det amerikanska samhÀllet utifrÄn en frÀmlings perspektiv. Avsikten var inte att göra en politisk bok, men bilderna som bland annat skildrar segregation, utsatthet och ensamhet och ifrÄgasÀtter ett samhÀlle med framtidstro och materiell vÀlfÀrd stÀller frÄgor som blir politiska. Den amerikanska befolkningen fick se verklighetens Amerika.
ââVad som beskrivs mĂ„ste beskrivas, men hans sĂ€tt att fotografera bidrog till att bilderna blev svĂ„ra att förstĂ„ och acceptera, menade John Szarkowski som var chef för den fotografiska avdelningen pĂ„ Museum of Modern Art (MoMA i New York) 1962-1991.â
Hasselbladspriset
1996 tilldelas Robert Frank Hasselbladpriset. Med motiveringen: âRobert Frank Ă€r en av vĂ„r tids frĂ€msta bildskapare. Han har bidragit till en förnyelse inom sĂ„vĂ€l dokumentĂ€rfotografin som den âoberoende amerikanska filmkonstenâ. UtgĂ„ende frĂ„n 30-talskonstens sakliga realism har han med konsekvens och envetenhet utvecklat sin egenart, oavsett medium, i sin vĂ€g att söka sanningen. Hans bilder har haft avgörande pĂ„verkan pĂ„ generationer av fotografer, mĂ„lare, filmskapare, kritiker och författare.â
Curator: Martin Gasser